Sidor

torsdag 31 december 2009

Ett alternativ till fyrverkerier

Min Mening HD den 31/12-2009

Khom Loy

Nyårsfirandet närmar sig med stormsteg och det innebär ett festligt tillfälle med släkt och vänner. Klassiska inslag med program som Grevinnan och betjänten, god mat och att skåla i champagne eller annan mousserande dryck ingår likaväl som att avfyra fyrverkerier på tolvslaget.
Visst är det festligt att beskåda fyrverkerier, men det innebär också obehag för många.
Det är inte enbart hundar och hundägare som störs eller upplever obehag när det då och då smäller till i närheten. Även om de kanske är den grupp som drabbas hårdast finns det andra i samhället som upplever obehag. Ett problem är att det inte längre bara är ett inslag några minuter vid tolvslaget, utan har utvecklats till ett okynnessmällande.

Det kan inte vara en stor uppoffring för dem som uppskattar fyrverkerier att koncentrera smällandet till tolvslaget på nyårsafton. Bäst skulle det naturligtvis vara om alla kunde njuta av tolvslaget utan buller och bång.
Alternativet kan vara Khom Loy, som är en svävande lykta. Den ger en vacker, tyst och stämningsfull syn som varken låter, skadar eller lämnar rester efter sig.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Thomas Finnborg (M)
Helsingborg
Den 23 december fick jag en artikel om våra välfärdsbesök införda i Helsingborgs Dagblad. Jag fick uppdraget att skriva om förskolebesöken moderaterna genomfört.
Artikeln blev inte införd i närbilagan så jag bifogar den här nedan.


Genom åren har det politiska starbetet präglats av verksamhetsbesök för att skapa kontaktytor med såväl verksamheter som brukarorganisationer. Många gånger har besöken bestått av presentationer för hela nämnder och en gemensam rundvandring på plats. Ambitionen har varit hög från alla håll, och det blir en ögonblicksbild när hela grupper tar sig genom rum och korridorer för att bilda sig en uppfattning. Andra gånger är det egna enskilda besök som ägt rum, ofta med ledningen för en verksamhet. Dessa genomgångar har varit bra men det behövs också tillfällen att sitta ner med personal och tränga in i den vardag som möter dem och medborgarna där ute. Detta har nu Moderaterna tagit fasta på och sedan sommaren 2008 har vi genomfört 1500 lyssnande samtal i den svenska välfärden från Skåne i söder till våra nordligaste kommuner i norr. Vi har gemensamt dokumenterat och sammanställt en rapport som vi nu kommer att presentera. 445 besök har genomförts inom förskola/barnomsorg varav 423 i offentlig drift och 22 stycken inom privatdrift. Vi har tillsammans träffat 1454 personer inom personalgrupperna varav 1388 är kvinnor och 66 män. De frågor som lyfts handlar om barngruppernas storlek, maxtaxan, 15-timmarsbarnen, arbetsuppgifter, lön och status samt barn med långa dagar och föräldrarnas ansvar. Under våren kommer alla verksamheter som öppnat dörrarna för oss att få ett återbesök och en återrapportering av vad vi sett och hört. Dessa berättelser av arbetsglädje, skratt, fantastiska människor, men också hårt arbete och tuffa förhållande ligger till grund för fortsatt arbete inom välfärdens kärna. Målsättningen har varit att få en bred bild av de frågor som berör och upprör. Vilka är de möjligheter personalen upplever och vilka svårigheter och hinder finns på vägen? Och vilka svar har politiken, i detta fall moderaterna, på dessa frågor. En del frågor landar hos den egna ledningen, andra hos lokalpolitiker, och i de fall man har önskat har vi också direkt förmedlat dem på lokalnivå, men en del handlar om att förändra lagstiftning på riksnivå då den inte längre passar det samhälle som växt fram. Vid mina besök har jag sett förskolor som hittat mer egen tid inom personalgruppen samtidigt som pedagogiken kunnat utvecklas. Dokumentation var här en del av den dagliga delen med barnen, inte ett moment som också skulle göras. Detta är de små sakerna i vardagen som leder till de smarta lösningarna för såväl personalens trivsel som barnens utveckling. En del av vardagen ligger i dessa lösningar ute i verksamheterna men den andra handlar om en politisk förnyelse och utveckling för att kunna möta den vardagen. Det är också vår målsättning.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot

onsdag 30 december 2009

Kommentar till artikel i Helsingborgs Dagblad

På debattsidan i dagens Helsingborgs Dagblad skriver Christin Hagberg (S) om fel diagnos och fel medicin för arbetsmarknaden. Artikeln är riktad till Centern och Svenskt Näringsliv, men jag kände ett behov av att kommentera. http://hd.se/ledare/2009/12/29/fel-diagnos-och-fel-medicin/
Christin Hagberg berättar en historia där hon blandar siffror om en generell lön för ungdomar på 18 år, enligt handels, på 7500 kronor. Och jämför i mening efter med en 35 åring i samma bransch som i genomsnitt tjänar drygt 17500 kronor.
Vad innebär då genomsnitt, jo att man lägger ihop alla de ungdomar som arbetar i handels och som är 18 år och gör ett snitt på den lönen. Det som då kommer fram är följande. En del ungdomar har lämnat eller aldrig påbörjat gymnasieskolan och en del av dem kanske har ett arbete inom handels och arbetar på projektanställning, heltid eller deltid, men det som inte framkommer är att en genomsnittlig lön även räknar in de som arbetar på helger, kvällar och lov för att de går i skolan övrig tid. Om vi då tänker på detta samtidigt så blir det ganska uppenbart att merparten av ungdomarna vid 18 års ålder går i gymnasieskolan. Gymnasietiden påbörjas vid en ålder av 15-16 år, beroende på när under året du är född, och avslutas vid just 18 års ålder. Det blir då osökt en oerhört märklig jämförelse som Christine Hagberg gör genom att ta in gymnasieungdomar och jämföra med personer i en ålder av 35 år där de senare i mycket större utsträckning arbetar heltid eller deltid.
Christine Hagberg hänvisar vidare i sin artikel till IFAU:s rapport om att ett avskaffande av LAS inte leder till fler jobb. Den slutsatsen har framförts av fler, även om inte jag tagit del av just denna rapporten, men det bör i sammanhanget också nämnas att det har framkommit att det finns en riskbild med LAS som gör att grupper, dit just ungdomar och utlandsfödda räknas, inte tillträder arbetsmarknaden så som är önskvärt. Därför har regeringen, utan att ändra LAS, gjort riktade insatser till dessa grupper på det sätt som politiken kan stimulera med lägre arbetsgivaravgifter och stimulanser för anställning. Dessa stimulanser till ungdomar vill (S) ta bort.
Sedan kan vän av ordning också fråga sig varför dessa förbud och önskan från socialdemokraterna om att vara inne i företagen och styra och ställa Christin Hagberg?

torsdag 3 december 2009

Möjlighet att komma tillbaka.

I dag skriver socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson om sjukförsäkringen.
Syftet är att skapa en bro över mellan sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/husmark-pehrson-ger-forsakrningskassan-uppdrag-se-over-tillampningen-av-regler-for-svart-sjuka-1.1006474

onsdag 2 december 2009

Att våga vittna

Att uppleva trygghet i sin omgivning är A och O för att man ska må bra. Därför är det ett oerhört smärtsamt problem när enskilda personer blir vittne till händelser men inte vågar träda fram i rädsla för att själva bli utsatta. Föräldrar vittnar om en oro för att deras ungdomar ska råka ut för repressalier och därför inte anser att de ska träda fram.
Helsingborgs Dagblad skriver om att våga vittna. Den här frågan tål att diskuteras.
Tänk
- att veta vem som begår brott t e x skadegörelse för enskilda och på allmän plats, men inte våga vittna.
- att känna till vem det är som begår rån mot andra medmänniskor men inte våga vittna.
- att veta vem som trakasserar eller misshandlar men inte våga vittna.
- att veta vem som tänder på bilar såväl som byggnader men inte våga vittna.

http://hd.se/ledare/2009/12/02/att-vaga-vittna/

tisdag 1 december 2009

Tragiska val

Under Helsingborg står det i dag om brand på förskola. http://hd.se/helsingborg/2009/11/28/brand-i-forskola-i-helsingborg/
Jag upplever en oerhörd förtvivlan över att ungdomar gör val som att sätta eld på byggnader eller att roa sig med att förstöra hem för enskilda privatpersoner. Detta är en tragisk utveckling som inte kan få fortgå. Handlingarna är destruktiva och leder bara till sorg och aggressioner. Det är nödvändigt att vi vuxna agerar och reagerar på alla små händelser som inte är ok. Dessa är ofta början till något som blir större och större när barn – och ungdomar inte möter reaktioner från vuxna i sin omgivning. Självfallet har alla ett egenansvar och föräldrar har ett stort ansvar för sina barn men även omgivningens vuxna måste säga ifrån till handlingar som inte är ok. Vi får ett mycket kallt samhälle om vi inte engagerar oss. Själv ska jag försöka hinna med att nattvandra. Får se hur det går.

Möjligheter för alla med data.

I dag är skolan en av punkterna på nyheterna. Det handlar om debatten kring egen dator till varje lärare. Microsoft har haft ett frukost seminarium med temat ” Att utbilda för framtiden med bakbundna händer”. Det är bara att konstatera att skolan ligger långt efter på detta område.
Barn – och ungdomar arbetar allt mer med teknik via sina mobiltelefoner och datorer hemma. Det är viktigt att skolan kan haka i och ta fatt.
I mitten av 80-talet läste jag en del av min lärarutbildning i Umeå. Vi skulle då lära oss datoranvändning. Vi satt med pappers tangenter och skulle träna på att trycka. ” Så tryck i på tabulater läge” sa läraren. ”Kompis” var dåtidens dator som då inte ens var tillgänglig denna dag, utan bestod av en pappskiva. Redan då var utbildningen efter och sedan dess har mycket hänt, och utbildningssidan ligger fortfarande efter. Förr var datorer dyra. Nu kan man få dem till ett rimligt pris. Datorer, smartboard, kanoner för att visa power point är olika delar i att lära sig söka, sätta samman och presentera arbeten. Möjligheterna är många men det krävs att ledarskapet på skolans område hittar möjligheter för att såväl pedagoger som elever.
Länkar även till MAts Gerdau på tema IT. http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/11/traff-med-microsoft-och-framtiden.html